Fortsätt till huvudinnehåll

Jon Pardi ”Mr Saturday Night”

Det är väldigt enkelt att gilla Jon Pardi. Utan större åthävor gör han country i linje med den musik som fick mig att fastna för genren för gott någon gång mellan åttio och nittiotalens mitt. Vi hör still och fiddle i musiken: alkohol kan både vara en orsak till och lösning på problem, även riktiga karlar kan få kärleksproblem och längta bort någon gång. Men vi slipper höra en stadgad äkta make sjunga om nakenbad och pickuper.

Lägstanivån på den här skivan är hög jag har tre tydliga favoriter: ”Fill ´Er Up” – Honky Tonk för 2020-talet; ”Long Neck Way To Go” tillsammans med Midland är så mycket nittiotal som det kan bli; ”Last Night Lonely” en bra friarlåt, åt samma håll som George Straits ”The Chair”, fast mer offensiv.

Till sist ser jag det som positivt att den här skivan spelas på radio. Mainstream country har dragit sig mer åt mitten och det finns plats för den här musiken. Men det räcker inte med att den är rätt stilmässigt, den måste vara bra. Också.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Programförklaring (eller vad det nu ska heta)

Välkomna hit! Detta inlägg uppdaterades senast den 9/4 2025. Längst ned, om ni inte redan har tryckt på ”LÄS MER” finns det länkar till andra ställen där ni kan hålla koll på mig och så vidare. Viktigast där är spellistorna under "Gammal fin country enligt Jonas Öhman". De förklarar det mesta gällande vad jag lysn Mina kunskaper om och känslor för genren är baserade på ett drygt fyrtioårigt lyssnande. Skivor, både stora och svarta och mindre silverfärgade, diverse strömmingstjänster och på senare år alltmer radio har det blivit. Webradio, amerikansk. Jag är inte mycket till kalenderbitare, håller dåligt reda på datum, statistik och vem är vem. Men ett datum som är viktigt för mig glömmer jag aldrig, 1 augusti 1927 då Carter Family spelade in ” Bury Me Under The Weeping Willow”. Det var då musiken jag älskar började. För mig är det viktigt att tala om vad jag gillar och känner starkt för. Jag har sällan, snudd på aldrig skrivit om något negativt i min blogg. Så står det att ja...

Cassandra Vasik - Lavender Hill (Official Audio)

När jag första gången hörde den här låten tyckte jag att den var bland det vackraste som jag hört. Det tycker jag fortfarande.

"Will The Circle Be Unbroken" | OPRY 100: A Live Celebration

Jag kan inte åka till USA än på några år minst, men den här kulturinstitutionen ska firas på ett eller annat sätt. Mer infornation följer.