Jonas om country

"Jonas lyssnar på cross over", så sa en person i ett försök att anpassa countrybegreppet till sin egen smak. Och visst det gör jag, som när Dwight Yoakam och Flaco Jimenez gör en hybrid av country och Tex Mex.

Musik är i regel bäst live och det var med viss spänning jag började titta på den här konserten. Kelly Willis var ungefär lika fantastisk som jag trodde att hon skulle vara och jag hade svårt att slita mig.

Larry Fleet skriver och sjunger så att det känns.

 Men med lite modifieringar av mitt främsta lyssningsrum går det bra. Visa detta inlägg på Instagram Ett inlägg delat av Jonas Öhman (@jonasomcountry)

Nästan två timmar guld med en av de allra countrysångarna genom tiderna och vänner.

När Mandy Barnett släpper något nytt lyssnar jag, oavsett typ av låt och årstid.

Nu börjar jag bli som alla andra, men jullåtar i november?

Ashley McBryde har "det" som många saknar. Man tror på det hon berättar.

Hon har det i generna.

1 augusti i Bristol, det var där det började. Kommentarer är överflödiga.

En lektion i Honky Tonk signerad Tanya Tucker.

Long Ryders hör till mina främsta favoriter utanför min omedelbara bekvämlighetszon.

Unga kineser gör bluegrass av Amarillo By Morning, delvis med traditionella kinesiska instrument. Det låter riktigt bra.

 Om att vara artist, på det amerikanska språket. I'm not an artist but some of my best friends are. Thank you, @BaileyJamesGang , for sharing this. https://t.co/vKPVxnPgmy — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 26, 2023

Countryradio är en viktig informationskälla för mig och jag har lagt till tre tips på bra kanaler till mitt fastnålade inlägg.  

Southern Rock från Skövde.

Alan Jackson hör till de artister som gjorde att country blev min musik.

Att få lyssna på en ung och lovande singer/songwriter i "avklädd ´" form är bland det bästa jag vet.

Det är något visst med musik från Texas.

Det är nog mer rätt att kalla Clayton Anderson Mid West Rock än Southern Rock, men hans musik passar bra i mitt breda countrybegrepp.

Elvis Costello bemästrar många genrer, inklusive country.

Lite Southern Gospel på kvällskvisten.

Jake Worthington matchar mina hjältar från 90-talet.

Countryduetter går alltid hem hos mig.

  That's why. God bless @TheTimMcGraw . https://t.co/QhvMVgny9M — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 21, 2023

' Och nu lite Southern Rock.

Hade inte räknat med att Tim McGraw skulle släppa en EP så snart efter senaste albumet, men han bevisar återigen att han är en fin poet och historieberättare.

Ett nytt countrysound för 2020-talet.

Jag kanske inte lyssnar på den här typen av musik timme efter timme, men gärna en låt då och då i ett brett utbud.

Om man skriver låtar i fjorton år innan man får någon att spela in det man har skrivit är man galen. Men jag gillar sådan galenskap.

Jag gillar kärlekssånger på countryvis, men även de som är precis tvärtom, bara hjärtat är med.

The geezer in that black 2018 Volvo V60 Cross Country doesn"t listen to bland easy listening. pic.twitter.com/R2Vjtde7zV — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 17, 2023

  The truth and nothing but the truth from @mygirltheriver . Don't we all feel that way sometimes? https://t.co/rrpT2CJx87 — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 17, 2023

' Der börjar bli mycket julmusik nu, men det är så här års den släpps.

Egentligen är det alldeles för tidigt för julsånger, men den här inspelningen är riktigt, riktigt bra.

Detta är rena instruktionsboken i stämsång.

 Jag skrattar fortfarande. This is not Bourbon at the equivalent of $1.50 but seasonal soda aged on Bourbon barrells. pic.twitter.com/NPdYe6beNt — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 16, 2023

Fantastisk version av denna låt, kanske den bästa.

 Just det. I'm a small-town man myself. That's why I Love @OfficialJackson . Maybe I don't listen to him every week, but when I do it's like catching up with an old friend I haven't seen in a while. https://t.co/L69lnuJuFu — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 15, 2023

 Den här vill jag se I must find one way or another to watch this in Sweden. https://t.co/3qJ6xvr2nh — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 15, 2023

Bara för att Rich O'Toole ville att jag skulle dela den med en vän. Fast jag tycker om den.

I regel är musik bäst live, som i detta exempel med Larry Fleet.

 Mark Chessnutt mår inte så bra, men jag är säker på att han kommer att repa sig. Mark Chesnutt Provides Update On Health Battle, Announces He’s Taking Time Off The Road - https://t.co/y9E4aExW0F via @whiskeyriff I'm fighting heart conditions and type 2 diabetes, so I got a good grip of where @MarkChesnutt is at. Stay strong, sir. — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 15, 2023

 Mitt medvetande och uppfattning om country formades av de ledande artisterna i slutet av åttiotalet och början av nittiotalet. Och på den vägen är det. In the late 80s @Clint_Black and his music helped to shape the way I am, musically. https://t.co/IDCbneUz2a — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 15, 2023

John Prine och Jamie Lin Wilson är en fantastisk kombination.

Jag är själv född i december, den 11:e närmare bestämt och denna psalm lyssnar jag gärna på före den 1:a advent.

Country eller inte, Gabby Barretts musik kommer från hennes hjärta-

Jag har en avvaktande syn på julskivor, men jag har en handfull favoriter som jag plockar fram varje ”säsong” från första advent till och med Tjugondag Knut. ”Christmas” kommer inte att höra till dem. För det första värjer jag mig mot användandet av namnet ”Burrito Brothers”, för min del för evigt förknippat med Chris Hillman, Gram Parsons, med flera. Innehållet … Ja, det var det svårt. Ett stort plus i kanten för att det kristna budskapet lyfts fram, det ska de ha kred för. Och jag tvivlar inte alls på att de tror på, men det känns nästan inte alls. Så tyvärr, detta är inget för mig, men kanske för andra.

 Precia aom sin far kan han uttrycka sig. Just like his dad, @deanmillermusic knows his way around words. This is the truth and nothing but the truth. https://t.co/UpKKq0yJiT — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 13, 2023

 Intet ont anande personer kan få intrycket av att det dräller av countrystjärnor i Sverige, men att det är magrare med countrysångare.

Country behöver inte låta som country lät på femtio och sextiotalet för att vara country. Det här är country som country låter 2023.

Höbärgning, fast utan snygga tjejer var en viktig del av min ungdom.

Misstag nummer ett var att jag trodde att titeln bara var en lek med George Jones ”Who’s Gonna Fill Their Shoes”. Sen när jag ögnade igenom låtlistan anade jag ett konceptalbum i mängden, även det fel. Ett sätt att de på ”Who’s Gonna Fill Their Heels” är att se den som en berättelse om countrymusik ur genusperspektiv, Lisa Brokops sätt att låta de bortglömda kvinnorna komma till tals, inte nödvändigtvis namngivna. Detta åstadkoms genom en väl avvägd blandning av låtar om tragiska kvinnoöden, exempelvis ”Delta Dawn” och ”She’s Got You”, och andra låtar med blandad bakgrund. Till slut knyter hon ihop säcken med titellåten, och ja, den är Max D. Barnes /Troy Seals mästerverk ”Who’s Gonna Fill Their Shoes” med text kvinnligt perspektiv. Tack vare Lisas kraftfulla röst och en och en fräck produktion av Chuck Rhodes och Buddy Hyatt känns det fräscht och angeläget trots mängden standardlåtar. Men om man vill lyssna på den som ren underhållning går det också bra.

Lisa Brokop hyllar de kvinnor som kom före och mina ögon är inte torra.

Jag här på låset på Nalen, virtuellt. I hope they don't cut of the Scandinavian part of her tour. Tickets are for sale tomorrow. https://t.co/LvAecIt0H9 — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 9, 2023

Just så: You're right @leannrimes . and a great song fits many formats. https://t.co/p4yW9B8Qjl — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 9, 2023

 Ja, jag undrar. Who's gonna fill their shoes? I saw Kris @Liseberg years ago. One of my best concerts ever. https://t.co/py0yJAuHto — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 9, 2023

Jag har haft Tim McGraw i mitt medvetande sedan början av hans karriär och jag har med varierande entusiasm kommenterat hans skivor. Men det var inte förrän hösten 2017 när jag var nära att mista livet och kopplade ihop ”Live Like You Were Dying” som jag förstod honom, som han sjöng till mitt hjärta. Och därefter har relationen utvecklats steg för steg. Han håller stilen på ”Standing Room Only”, det grundläggande musikaliska uttrycket är traditionell country som den lät i början. Underhållande upbeatlåtar som gör att jag trummar takten mot ratten saknas inte. Fast det är när han lämnar ut sig själv och sjunger från ett hjärta till ett annat som han är som bäst. Som i ”Paper Umbrella” och ”Hey Whiskey” som en del av problemen, inte lösningen. Ett ämne som han har personliga erfarenheter av. Sammantaget en väldigt bra skiva, kanske inte för den yngsta countrypubliken, men för oss medelålders som har levat tagit emot en och annan smäll och rest oss igen. I det sammanhanget passar avslu

  Den fjärde november i fjol startade jag min tredje countryblogg och hade ingen aning om hur länge jag skulle hålla på innan jag tröttnade, den här gången. Förra gången blev det tvåtusen inlägg på elva år innan jag tröttnade, och detta är mitt 999:e inlägg på drygt ett år. För närvarande dominerar Youtube-tips, men det kan ändra sig med tiden. Detta för att Youtube har bra verktyg för bloggare, samt att jag vill att mina musiktips ska vara tillgängliga oberoende av programvara. Annars är det mest Tidal jag använder när jag lyssnar, bra ljud och förhållande schyst betalningsmodell till artisterna. Är jag aldrig kritisk mot något? Jodå, ofta, men livet är för kort för att lägga tid på att tala om vad man inte gillar. Så har jag tänkt de senaste fyrtio åren, typ. Är det något som inte klickar med mig så avböjer jag att kommentera offentligt. ” You know this old world is full of singers/But just a few are chosen/To tear your heart out when they sing…”, så diktade Max D. Barnes och Troy Se

Lainey Wilson hade åtta nomineringar i sju kategorier och fick fem utmärkelser. Det är ett riktigt bra utfall och ett bevis för att det inte är kört för country som låter som country.

Klassisk countryduett i ny tappning. En av årets bästa countryinspelningar.

Kommer att följs prisutdelningen så gott jag kan. There are A LOT of reasons to watch the #CMAawards , but here are our top... https://t.co/JxndSehOGP via @YouTube Once a voting member, I still follow #cmaawards the best I can. — Jonas Öhman 🇸🇪🇺🇦 (@jonasomcountry) November 7, 2023

”När f-n blir gammal blir han religiös”, riktigt så är det inte. Den här musiken och den kristna tron har varit med Travis Tritt hela livet. Men han är en människa som alla andra, inte en supermänniska, utan en som har snavat och ramlat omkull blivit förlåten och rest sig igen. Och det känns att han tror på det han sjunger, annars blir det inte bra gospel lika lite som bra country. Det handlar om vad man har i hjärtat. Med den här skivan tar Travis Tritt det glada budskapet till de ställen där hans fans håller till, fans som kanske har svårt att känna sig hemma i en kyrka, men som letar efter något at bygga livet på. Musiken är i det närmaste 90-talsnostalgi, budskapet är knivskarpt och evigt. Gamla gospelfavoriter som ”Uncloudy Day”, ”The Baptism of Jessie Taylor” och “Why Me Lord”, blandas med nyare alster. Med hans egna ord: “I’ve wanted to make this album for over thirty years, and I hope and pray that everyone who hears it will be inspired and encouraged through Jesus Chris

Vet inte riktigt vad jag ska sätta för etikett på detta, men jag gillar det skarpt.

Tänka sig att det fanns outgivet material med Ricky Van Shelton,

Ju mer jag lyssnar på Jame Lin Wilson, desto mer vill jag höra.

Det här är riktigt bra traditionell country som den låter nu, 2023.

Som jag har längtat, ett gospelalbum av Travis Tritt.

Country för oss medelålders.

Dansmusik, men inte dansbandsmusik, Det är skillnad.

Liiite för tidigt för mig, men jag kunde inte låta bli.

Jag älskar att äta frukost på det här viset.

Avslutar veckan med lite Southern Rock med Aaron Ray Vaughan.

Ni vet kanske redan att detta är en av mina favoriter inom Southern Gospel. Något för fans av Statler Brothers, Oakridge boys, med flera.

Som alltid levererar George Ducas traditionell country av världsklass.

Så här bra kan svensk bluegrass vara. Bluegrass går inte att fuska fram.

Med anledning av mitt förra inlägg och för de som vill veta hur hon låter.

Jag erkänner att jag lyssnar mer på det som kallas popcountry än de flesta som har country som musikalisk huvuddiet. Musik som är underhållande i bilen på väg någonstans en het sommardag. Eller när man bara vill ha en stunds underhållning. Där träffar Alexzandra rätt och är dessutom rätt ensam på den svenska marknaden om att dels skriva själv, dels framföra den. Två låtar höjer sig över genomsnittet och får mig att stanna upp, Fireflies och Catching Fire. Skivan är inspelad i Nashville och det märks. Soundet lutar åt pophållet, ganska långt från genrens mittfåra, snyggt och välgjort. Nästa gång vill jag höra mer av det som presentationen lovar; mer flanellskjorta, mer gitarr, mer stjärnklara nätter. Och mer Alexzandra.  

Fantastisk stämsång av The Wagler Sisters.

All modern country med manliga artister är inte Bro Country och/eller sk-t. Det kan äen låta som Kyle Park.

Fann honom bara sådär via Youtube. Får väl lyssna lite mer noga på honom, men än så länge går det bra.

Så här kan riktigt bra country låta, också.

Jesus sparar allt han tjänar för att skicka hem till Mexico. Får mig att tänka.

Texasmusik av alla tänkbara genrer fungerar hemma hos mig.

Bättre än så här går det inte att sjunga en countryduett.

ICYMI, I sat down with @AmericanaPODCST recently and we talked about SO many things. Nashville, the problem with genres, awful radio tours, wonderful new artists I love, why we stopped touring this year, and more. Have a listen. https://t.co/m7OXORr1y6 pic.twitter.com/FaNu3qd43W — Gretchen Peters (@gretchenpeters) November 1, 2023

John Prines uppmaning till ett enklare liv.

All den där musiken jag har tjatat om i oktober på en bekväm lista.

Morgan Wade är en av countrymusikens finaste poeter just nu.

Gubben hänger i. Vid nittio års ålder låter han bättre än på länge. Hoppas att han får vara med ett tag till.