Måste jag svälja hela paketet?

Den frågan får jag då och då av personer som har hört mig säga att countrymusiken har blivit en del av min livsstil lika mycket som bara min favoritmusik. Den frågan är lätt att avfärda med ett nej, men tarvar egentligen ett mer omfattande svar.

Inte sällan betyder frågan: Måste jag klä ut mig för att gå på festival och lyssna på countrymusik? Det finns en minoritet som gör det, och för min del fick de gärna hålla på, men tyvärr lyckas tidningarna ofta hitta dem när de ska intervjua någon besökare. Så svaret är nej, det går bra ändå. Dessutom är det avsevärt avstånd i både tid och rum mellan cowboykulturen och den första countrymusiken.

Själv ställer jag upp på de kristna värderingarna och generositeten mot mina medmänniskor. Vidare är jag väldigt förtjust i den goda maten söderöver, som dessutom är mycket nyttigare än vad man kan tro. Politiken då? Vad jag själv står politiskt har inte med saken att göra, och bland mina vänner därborta och de artister som jag lyssnar på är hela skalan representerad.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Programförklaring (eller vad det nu ska heta)

Välkomna hit! Detta inlägg uppdaterades senast den 9/4 2025. Längst ned, om ni inte redan har tryckt på ”LÄS MER” finns det länkar till andra ställen där ni kan hålla koll på mig och så vidare. Viktigast där är spellistorna under "Gammal fin country enligt Jonas Öhman". De förklarar det mesta gällande vad jag lysn Mina kunskaper om och känslor för genren är baserade på ett drygt fyrtioårigt lyssnande. Skivor, både stora och svarta och mindre silverfärgade, diverse strömmingstjänster och på senare år alltmer radio har det blivit. Webradio, amerikansk. Jag är inte mycket till kalenderbitare, håller dåligt reda på datum, statistik och vem är vem. Men ett datum som är viktigt för mig glömmer jag aldrig, 1 augusti 1927 då Carter Family spelade in ” Bury Me Under The Weeping Willow”. Det var då musiken jag älskar började. För mig är det viktigt att tala om vad jag gillar och känner starkt för. Jag har sällan, snudd på aldrig skrivit om något negativt i min blogg. Så står det att ja...