John Edwin "Banjomusik från Republiken Jämtland"

Pseudonymen John Edwin gör det svårt för sig genom att göra det lätt för sig. En ensam man med sin femsträngade banjo, det låter som något som går att göra med vänsternäven, eller? Fel, med det konceptet går det inte att fuska. Blir något fel är det bara att ta om igen.

Old Timey, bluegrass eller country? Jag vet faktiskt inte, Någonstans mitti är nog den bästa beskrivningen. Texterna gör att det känns som att lyssna på en ljudbok uppläst av författaren själv – till banjomusik. Lagom långa och direkt på berättelsens kärna och inte alltför långa så att man tröttnar. Ämnen som rör den stora gåtan livet.

Det låter som något ämnat för koncentrerad lyssning hemma i soffan, men för mig känns det som ett bra resesällskap på en långresa. I bilen, eller med lurar på ett tåg på väg någonstans.