Marty Stuart and his Fabulous Superlatives “Altitude”

Efter en lång väntan och ett par singlar som lovade gott kom äntligen den kompletta skivan.

Marty har vid något tillfälle sagt att det mest outlawmässiga man kan göra i Nashville är att spela traditionell country. Det må vara hur det vill med det och titellåten lutar åt det hållet. Twin fiddles, steel guitar, honky tonk piano och så vidare.

Men sen … ”Altitude” är en musikalisk road trip i Marty Stuarts inre jag. Från ungdomen med en rekordtidig karriär som professionell musiker och glädjen i att hitta The Byrds ”Sweetheart of the Rodeo” i en fyndlåda till där han är idag.

Skribenten tyckte till en börja att det spretade åt olika håll, men med referensen till ”Sweetheart of the Rodeo” föll bitarna på plats. 2018 turnerade Marty Stuart med Roger McGuinn och Chris Hillman och det ledde till en process som nu når sin höjdpunkt. Bästa benämningen torde vara Cosmic American Music för 2020-talet och om det inte platsar bland årets bästa album så är det ett av de viktigaste.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Programförklaring (eller vad det nu ska heta)

Välkomna hit! Detta inlägg uppdaterades senast den 17/4 2025. Längst ned, om ni inte redan har tryckt på ”LÄS MER” finns det länkar till andra ställen där ni kan hålla koll på mig. Viktigast där är spellistorna under "Gammal fin country enligt Jonas Öhman". De förklarar det mesta gällande vad jag lysnnar på. Mina kunskaper om och känslor för genren är baserade på ett drygt fyrtioårigt lyssnande. Skivor, både stora och svarta och mindre silverfärgade, diverse strömmingstjänster och på senare år alltmer radio har det blivit. Webradio, amerikansk. Jag är inte mycket till kalenderbitare, håller dåligt reda på datum, statistik och vem är vem. Men ett datum som är viktigt för mig glömmer jag aldrig, 1 augusti 1927 då Carter Family spelade in ” Bury Me Under The Weeping Willow”. Det var då musiken jag älskar började. För mig är det viktigt att tala om vad jag gillar och känner starkt för. Jag har sällan, snudd på aldrig skrivit om något negativt i min blogg. Så står det att jag gill...

Läs mer

Inlägg #1900

Det tog längre tid än vanligt att uppnå ett jämnt hundratal inlägg, men livet kom som man säger emellan och nu ökar jag farten igen. För drygt ett år sedan skrev jag följande i inlägg #1500: Jag har tagit intryck av den pågående countryboomen och håller på mitt, även om jag förespråkar mångfald snarare än enfald. Att påstå att någon är världsartist bara för att vederbörande är amerikan, eller att en svensk artist tillhör den svenska countryeliten utan att kunna förklara varför fungerar inte längre. Jag gläder åt att boomen håller i sig, och jag är övertygad om att countrymusiken kommer att bli en permanent del av det svenska musiklivet. Jag gläder mig också åt att det finns ett antal seriösa arrangörer i min närhet, som tar countrymusiken på allvar, och som har ett mycket bra utbud. Det kommer att bli en hel del livemusik i sommar, frågan är hur jag ska hinna med allt jag vill se? Och vad kommer att hända här på bloggen då? Jag kommer att öka takten, och tro att det komme...

Läs mer

Han kommer att gå i deras fotspår

När Alan Jackson har lagt av och George Strait ser slutet på sin karriär känns det bra att lyssna till John Foster, en blott nittonårig singer/songwriter som har järnkoll på nytraditionell country. Vad månde bliva?

Läs mer

Jonas om country

Leta i den här bloggen