H. Self "Efterskalv"

 H. Self har flugit under min radar och jag var därför tvungen att konsultera nätet för basfakta. Jag hittad en man, cirka femtio år ung, som har levt och fått en del törnar men aldrig gett upp. En man vars musikaliska rötter är genomgående anglosaxiska, rock och country, men som vill berätta om det i Sverige som är angeläget för honom. En svensk outlaw.

Han har en förmåga ett krångla till det enkla och göra det svåra enkelt, och det är menat som ett positivt omdöme. Det är inte min värld han berättar om, utan sin, men jag fattar ändå.

Språket är kraftfullt, och flertalet låtar har markeringen ”Explict” när man lyssnar på dem strömmande. Men det är inte det att ha likt Errol Leonard Norstedt staplar könsord och oförskämdheter ovanpå varandra. När världen inte är vacker, och dessutom svår att förstå, räcker de vackra orden inte till.

Jag utelämnar med avsikt låttipsen. ”Efterskalv” ska lyssnas på flera gånger, för helhetssynen.